Längtar till framtiden

Det känns att man närmar sig slutet. De flesta jag har varit hos börjar tjata om att jag ska stanna och "finna mig en kjæresta". Men det är jag inte intresserad av. De överöser en med massa fina komplimanger och ska ha kramar och hålla handen och godis får jag av dem. Det är ju trevligt att man är uppskattad på jobbet, men när man blir uppskattad med kramar och godis av många blir det lite för mycket. Jag har ju iaf gjort bra ifrån mig, annars hade de nog inte tjatat så mycket som de gör (får man hoppas!).

Nu vill jag bara komma hem och få ligga i min egen säng, veta vart alla ljud kommer ifrån, slippa alla dörrknackningar om nätterna, ha Kellie och G i sängen. Jaja, nio dagar går ganska fort och den som längtar efter något gott väntar aldrig för länge.